|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2006:7
|
|
|
|
Kyrkoordningens bestämmelser om balanskrav m.m. samt vissa utjämningsfrågor
|
|
|
Sammanfattning
Betänkandet behandlar en skrivelse från Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen föreslår förändringar i reglerna, dels rörande god ekonomisk hushållning i församlingar och stift, dels att kyrkobyggnadsbidraget infogas i stiftsbidraget, dels vissa ändringar i utjämningssystemet. Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över skrivelsen. Ekonomi- och egendomsutskottet till-styrker Kyrkostyrelsens förslag.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:6, anta förslag till ändringar i kyrkoordningen enligt bilaga 1.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2006:6, Kyrkoordningens bestämmelser om balanskrav m.m. samt vissa utjämningsfrågor
Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i 44, 47, 48, 49 och 50 kap. kyrkoordningen.
Andra utskott
Kyrkorättsutskottet har getts möjlighet att yttra sig. Yttrandet bifogas som bilaga 2.
Utskottet
Bakgrund
Balanskravet och återställandekravet
2003 års kyrkomöte beslutade mot bakgrund av två motioner att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda kyrkoordningens bestämmelser om budgetbalanskravet och kravet på återställande av det egna kapitalet vid underskott (återställandekravet). För församlingar finns bestämmelserna i 47 kap. 4–5 §§ kyrkoordningen och motsvarande bestämmelser för stiften återfinns i 49 kap. 4–5 §§ kyrkoordningen.
Bestämmelserna har sedan de infördes varit föremål för kritik. Ekonomi- och egendomsutskottet angav mot bakgrund av kritiken att ”det är av stor vikt att budgetbalanskravet och återställandekravet upplevs som en logisk och praktiskt inriktad förlängning av kyrkoordningens krav på en god ekonomisk hushållning” (EE 2003:4).
Kyrkostyrelsen föreslår i sin skrivelse 2006:6 att budgetbalans- och återställandekravet till stora delar ersätts med nya bestämmelser. De nya bestämmelserna syftar till att dels slå vakt om en långsiktigt stabil finansiell utveckling och motverka riskerna för en försämring av kyrkans ekonomi, dels vara flexibla nog för att kunna tillämpas i församlingar med mycket olikartade ekonomiska förutsättningar.
Kyrkostyrelsen föreslår att fullmäktige i församlingar, samfälligheter och stift skall fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalets storlek. Målsättningen skall redovisas i årsredovisningen. Kyrkostyrelsen föreslår även att kyrkoordningens bestämmelser om god ekonomisk hushållning (47 kap. 1 § och 49 kap. 1 §) kompletteras med krav på en ekono-misk ställning som utgör en ”betryggande buffert för ekonomiska påfrestningar”.
Kyrkostyrelsen föreslår att budgetbalanskravet skall fortsätta att gälla i det fall eget kapital understiger målsatt kapital. I denna situation skall budgeten upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna. Fullmäktige skall då även fastställa ett åtgärdsprogram för hur målet skall uppnås.
Slutligen föreslås att reglerna om revision kompletteras med att revisorerna skall granska, och i revisionsberättelsen kommentera, huruvida kyrkoordningens bestämmelser om eget kapital iakttagits.
Samfälligheten Gotlands kyrkor och utjämningssystemet
Samfälligheten Gotlands kyrkor bildades 1 januari 1984 för att handha de ekonomiska angelägenheter som avser vård och underhåll av församlingskyrkorna i Visby stift. I 44 kap. 1 § kyrkoordningen framgår att samfälligheten inte ingår i det kyrkliga utjämningssystemet. Oaktat detta har samfälligheten sedan 1984 indirekt erhållit bidrag via utjämningssystemet. Kyrkokansliet har uppmärksammat att den nuvarande hantering saknar stöd i kyrkoordningen. Kyrkostyrelsen föreslår mot bakgrund av ovanstående dels att det införs bestämmelser i kyrkoordningen om att samfälligheten skall ingå i utjämningssystemet, dels att nuvarande bidragsmodell förändras.
Kyrkostyrelsen föreslår att den komponent i det generella utjämningssystemet som utjämnar kostnader för kyrkounderhåll fortsättningsvis skall utgöra basen för omfördelning mellan församlingarna i Visby stift och Samfälligheten Gotlands kyrkor. I dag beräknas bidraget med utgångspunkt från inkomstutjämningsbidraget. Kyrkostyrelsen föreslår vidare att stiftsstyrelsen i Visby stift skall besluta om omfördelning av kyrkounderhållsbidrag/ kyrkounderhållsavgifter från församlingarna i stiftet till Samfälligheten Gotlands kyrkor. Kyrkostyrelsen föreslås få utfärda bestämmelser om hur denna omfördelning skall ske.
Kyrkobyggnadsbidrag
Vid 2003 års kyrkomöte beslutades om vissa ändringar i utjämningssystemet med syfte att stiften i ökad utsträckning skall få avgöra hur fördelningen av stöd sker inom det egna stiftet. Ändringarna innebar bland annat att det s.k. glesbygdsbidraget togs bort från den generella utjämningen och i stället lades in i stiftsbidraget. Samtidigt upphörde strukturbidraget som egen bidragsform.
Enligt 44 kap. 17–19 §§ kyrkoordningen kan stiften få medel som stiftsstyrelsen skall fördela mellan församlingarna till kostnadskrävande arbeten på kyrkobyggnader. Kyrkostyrelsen föreslår i skrivelsen att det specifika kyrkobyggnadsbidraget skall avskaffas och i stället integreras i det generella stiftsbidraget. Förslaget innebär dels att allt stöd från nationell nivå till stiften samlas i ett gemensamt bidrag, dels att stiften själva kan bestämma hur stor del av stiftsbidraget som skall fördelas bland församlingarna till åtgärder på kyrkobyggnader. Förslaget bygger på den nationella nivåns mål och rambudget för åren 2006–2008 (KsSkr 2005:1) som godkändes av 2005 års kyrkomöte.
Överväganden
Budgetbalanskravet
Ekonomi- och egendomsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsen förslag till nya regler rörande hur god ekonomisk hushållning skall garanteras i församlingar och stift.
Genom de nya bestämmelserna ges församlingar och stift ett tydligt bemyndigade att själva fatta beslut om vilken ekonomisk ställning som skall eftersträvas. Bestämmelserna är flexibla nog att tillämpa i församlingar och stift med olikartade förutsättningar. Även det faktum att de föreslagna regelverket har tydlig koppling till såväl budget som årsredovisning är positivt. Revisorernas utökade revisionsuppdrag är en garanti för att reglerna efterlevs. Utskottet förutsätter att Svenska kyrkans församlingsförbund inom ramen för sin informations- och utbildningsverksamhet bidrar med vägledning och råd inför arbetet med att fastställa mål för det egna kapitalet.
Tidpunkten för införandet av de nya reglerna bör särskilt kommenteras. Sällan har Svenska kyrkan varit utsatt för så många och starka ekonomiska hot som idag. Utskottet delar kyrkostyrelsens uppfattning:
Kyrkoordningens krav på en god ekonomisk hushållning innebär bland annat att kostnader inte skall vältras över på senare generationer eller mandatperioder. Med kyrkans stora fastighetsinnehav kan de ekonomiska påfrestningarna för underhåll och reinvestering variera kraftigt mellan åren och även över längre tidsperioder. Även av andra skäl, som befolkningsomflyttning, medlemsförändringar, lag-stiftning, nya tekniska krav, m.m. kan oförutsedda ekonomiska påfrestningar uppstå. När församlingar engagerar sig i ny verksamhet, som åldringsvård, bo-städer etc., ökar också riskexponeringen. De ekonomiska reserver som erfordras för att möta dessa situationer får inte lättvindigt tas i anspråk för kortsiktiga behov.
Mot bakgrund av ovanstående osäkerheter och risker anser utskottet att det är av mycket stor vikt att de nya bestämmelserna inte tas som intäkt för kortsiktiga ekonomiska utsvävningar.
Samfälligheten Gotlands kyrkor och utjämningssystemet
Ekonomi- och egendomsutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsen förslag rörande Samfälligheten Gotlands kyrkor. Utskottet anser det vara självklart att alla typer av ekonomisk utjämning som härrör från nationell nivå skall baseras på antingen bestämmelser i Kyrkoordningen eller särskilt beslut av Kyrkomötet.
Kyrkobyggnadsbidraget
Ekonomi- och egendomsutskottet anser att den föreslagna ändringen rörande kyrko-byggnadsbidraget är en naturlig konsekvens av tidigare års kyrkomötesbeslut. Genom för-ändringen förenklas de inomkyrkliga bidragssystemet samtidigt som stiften för ökad frihet när det gäller att fördela medel till behövande församlingar.
Redaktionella ändringar
Kyrkorättsutskottet har påtalat redaktionella felaktigheter i de föreslagna kyrko-ordningsbestämmelserna. Ekonomi- och egendomsutskottet lämnar därför i bilaga 1 förslag på ny kyrkoordningstext där de redaktionella felaktigheterna åtgärdats.
Uppsala den 28 september 2006
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson
Närvarande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Gunilla Johansson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Jan Nilsson, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Kerstin Larsson, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Birgit Friggebo och Marja Hillerström.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
Utskottets förslag till ändringar i kyrkoordningen
Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)
dels att 44 kap. 17–19 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 44 kap. 1, 12 och 13 §§, 47 kap. 1, 4 och 5 §§, 48 kap. 2 §, 49 kap. 1, 4 och 5 §§ samt 50 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny paragraf 44 kap. 7 a § av följande lydelse,
dels att det skall införas nya rubriker före 47 kap. 5 § och 49 kap. 5 § av följande lydelse.
Kyrkostyrelsens förslag Utskottets förslag
44 kap. Ekonomisk utjämning
|
|
1 § Vad som i detta kapitel sägs om församlingar skall för en församling som ingår i en samfällighet i stället gälla samfälligheten. Det finns särskilda bestämmelser i 7 a § om den samfällighet som avses i 2 kap. 12 §.
|
1 § Vad som i detta kapitel sägs om församlingar skall för en församling som ingår i en samfällighet i stället gälla samfälligheten. Det finns särskilda bestämmelser i 7 a § om den samfällighet som avses i 2 kap. 12 §.
|
|
|
7 a § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om hur de avgifter och bidrag som enligt 7 § gäller för församlingarna i Visby stift skall fördelas mellan församlingarna och den samfällighet som avses i 2 kap. 12 §.
|
7 a § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om hur de avgifter och bidrag som enligt 7 § gäller för församlingarna i Visby stift skall fördelas mellan församlingarna och den samfällighet som avses i 2 kap. 12 §.
|
12 § Kyrkostyrelsen fastställer för varje församling avgifter och bidrag enligt 3, 6, 7, 8 och 9 §§. Avgifterna betalas av församlingarna och bidragen tillförs församlingarna genom avräkning mot intäkterna från kyrkoavgiften.
|
12 § Kyrkostyrelsen fastställer för varje församling avgifter och bidrag enligt 3, 6, 7, 8 och 9 §§. Avgifterna betalas av församlingarna och bidragen tillförs församlingarna genom avräkning mot intäkterna från kyrkoavgiften.
|
Kyrkostyrelsen skall meddela församlingarna dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret.
Till ledning för församlingarnas budgetarbete skall Kyrkostyrelsen senast den 10 september året före bidragsåret meddela församlingarna preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen. 1
|
|
13 § Avgifter och bidrag enligt 3, 6, 7, 8 och 9 §§ påförs församlingarna med en tolftedel varje kalendermånad och räknas av mot det förskott å intäkterna av kyrkoavgiften som församlingarna erhåller.
|
13 § Avgifter och bidrag enligt 3, 6, 7, 8 och 9 §§ påförs församlingarna med en tolftedel varje kalendermånad och räknas av mot det förskott å intäkterna av kyrkoavgiften som församlingarna erhåller.
|
|
|
47 kap. Ekonomisk förvaltning för församlingar och samfälligheter
1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Församlingen skall ha en ekonomisk ställning som utgör en betryggande buffert för ekonomiska påfrestningar.
|
1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Församlingen skall ha en ekonomisk ställning som utgör en betryggande buffert för ekonomiska påfrestningar.
|
För en församling som ingår i en samfällighet skall det som sägs i 2–11 §§ om församlingar istället gälla samfälligheter. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden. I 12–13 §§ finns särskilda bestämmelser för samfälligheter.
Budgetens innehåll
4 § Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt uppgift om den planerade kyrkoavgiftssatsen. Av planen skall det vidare framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
|
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt uppgift om kyrkoavgiften. Av planen skall det vidare framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
|
Målsatt kapital
5 § Kyrkofullmäktige skall fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalets storlek. Måluppfyllelsen skall redovisas i årsredovisningen.
I det fall eget kapital understiger målsatt nivå skall fullmäktige årligen fastställa ett åtgärdsprogram för hur målet skall nås. I detta fall skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, om det inte finns synnerliga skäl mot det.
|
Målsatt kapital
5 § Kyrkofullmäktige skall fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalets storlek. Måluppfyllelsen skall redovisas i årsredovisningen.
I det fall eget kapital understiger målsatt nivå skall fullmäktige årligen fastställa ett åtgärdsprogram för hur målet skall nås. I detta fall skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, om det inte finns synnerliga skäl mot det.
|
48 kap. Revision för församlingar och samfälligheter
2 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om församlingens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att kyrkofullmäktiges beslut enligt 5 § har iakttagits samt om den interna kontrollen är tillräcklig.
|
2 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om församlingens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att kyrkofullmäktiges beslut enligt 47 kap. 5 § har iakttagits samt om den interna kontrollen är tillräcklig.
|
49 kap. Ekonomisk förvaltning för stiften
|
|
1 § Stiftet skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Stiftet skall ha en ekonomisk ställning som utgör en betryggande buffert för ekonomiska påfrestningar.
|
1 § Stiftet skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Stiftet skall ha en ekonomisk ställning som utgör en betryggande buffert för ekonomiska påfrestningar.
|
Budgetens innehåll
4 § Stiftet skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
|
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt uppgift om den planerade stiftsavgiftssatsen. Av planen skall det vidare framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
|
Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt uppgift om kyrkoavgiften. Av planen skall det vidare framgå hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
|
|
|
|
Målsatt kapital
5 § Stiftsfullmäktige skall fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalet storlek. Måluppfyllelsen skall redovisas i årsredovisningen.
I det fall eget kapital understiger målsatt nivå skall fullmäktige årligen fastställa ett åtgärdsprogram för hur målet skall nås. I detta fall skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, om det inte finns synnerliga skäl mot det.
|
Målsatt kapital
5 § Stiftsfullmäktige skall fastställa ett långsiktigt mål för det egna kapitalet storlek. Måluppfyllelsen skall redovisas i årsredovisningen.
I det fall eget kapital understiger målsatt nivå skall fullmäktige årligen fastställa ett åtgärdsprogram för hur målet skall nås. I detta fall skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, om det inte finns synnerliga skäl mot det.
|
50 kap. Revision för stiften
3 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om stiftets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att stiftsfullmäktiges beslut enligt 4 § har iakttagits samt om den interna kontrollen är tillräcklig.
|
3 § I lag finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om stiftets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att stiftsfullmäktiges beslut enligt 49 kap. 5 § har iakttagits samt om den interna kontrollen är tillräcklig.
|
__________________________________________________
Bestämmelserna i 44 kap. 7 a § träder i kraft den 27 oktober 2006. Övriga bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2007.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande 2006:8y
|
|
|
|
Kyrkoordningens bestämmelser om balanskrav m.m. samt vissa utjämningsfrågor.
|
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2006:6, Kyrkoordningens bestämmelser om balanskrav m.m. samt vissa utjämningsfrågor.
I förslagets 47 kap. 4 § och 49 kap. 4 § införs ett nytt begrepp – kyrkoavgiftssats respektive stiftsavgiftssats. Kyrkorättsutskottet anser att begreppet kyrkoavgift skall an-vändas. I nämnda bestämmelser sägs också att den ”avgiftssats” som anges är planerad. Ut-skottet menar att församling, samfällighet eller stift skall fastställa en kyrkoavgift.
I förslagets 48 kap. 2 § hänvisas till 5 § och i förslagets 50 kap. 3 § hänvisas till 4 §. Såvitt utskottet förstår skall, med stöd av de överväganden som Kyrkostyrelsen gjort i skrivelsen, hänvisning ske till 47 kap. 5 § respektive 49 kap. 5 §.
I övrigt har Kyrkorättsutskottet inget att erinra mot förslaget ur kyrkorättslig synpunkt.
Uppsala den 27 september 2006
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Nanna Tranströmer , Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Eric Muhl.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.   
1 I den lydelse som träder i kraft den 25 september 2006.
|
